Webcoast 2012

Tänk dig en konferens. Men inte vilken konferens som helst. Utan en konferens där det inte är bestämt vem som ska tala. Det är inte bestämt vilka ämnen det ska pratas om. Tänk dig en konferens där nästan alla har en smartphone, kamera, surfplatta eller dator med sig. Som kanske till och med har mer än en av de nyss nämnda. Tänk dig en konferens där konversationen och interaktionen med andra pågår lika mycket ansikte mot ansikte som på webben. Om du slår ihop alla dessa komponenter får du en sak. Webcoast. En knytkonferens där talare och ämnen bestäms på plats. Av de som deltar. En konferens för alla som på ett eller annat sätt har webb och kommunikation som intresse.

Helgens Webcoast var mitt första. Och det var ett otroligt spontant besök. Då biljetterna var slut långt innan jag ens bestämt mig för att jag ville gå hade jag förlikat mig med tanken om att det inte skulle bli något Webcoast-besök för mig. Men så hände det. Någon annan som inte kunde gå ville sälja sin biljett. Sagt och gjort. Fredag eftermiddag fick jag en biljett. Oplanerat och utan förväntningar på helgen, utöver förhoppningen att få nätverka med andra människor.

Att delta i mitt första Webcoast var omtumlande, spännande och kul. Det var en annorlunda känsla att kunna sitta med näsan ner i sociala medier utan att höra att jag var tråkig. Det var en annorlunda känsla att få vara nördig utan att för den delen vara tråkig. Att umgås med personer som var (och är) lika nördiga som jag.

På Webcoast kom deltagarna ut från ett föredrag med näsan ner i sina telefoner eller surfplattor. På Webcoast pågick det minst lika många diskussioner online som offline. Att få vara nördig tillsammans med andra är helt enkelt en alldeles fantastisk upplevelse.

I slutändan är jag väldigt glad över att jag fick vara med och delta under detta härliga evenemang. En helg full med härliga människor, intressanta föreläsningar och god mat kan inte bli fel. Jag kommer garanterat tillbaka nästa år!

Johanna och jag efter fredagens registrering på Webcoast
Foto: Christian Aliaga

Läs mer om Webcoast

Ett blogginlägg för Internationella kvinnodagen

Att välja vad det här blogginlägget skulle handla om var inte lätt. Jag har velat fram och tillbaka. Kommit på idéer och kastat idéer om vartannat. Bestämt mig och ångrat mig. Vad var orsaken till min beslutsångest? Jag har så många fantastiska kvinnor i mitt liv, som på ett eller annat sätt gjort (och gör) skillnad. Jag är otroligt glad och lycklig över att dessa finns i mitt liv. Men hur skulle jag kunna välja en av dem? Till slut insåg jag. Det gick inte att välja. Sen blev valet så himla självklart. För det finns en sak som de alla har gemensamt. Jag har träffat dem alla via ett nätverk.

Därför handlar mitt inlägg på Internationella kvinnodagen om kvinnliga nätverk.

Kvinnliga nätverk. Detta fantastiska fenomen som möjliggör möten mellan olika kvinnor. Mellan kvinnor som känner varandra och inte känner varandra. Mellan kvinnor som ändå hade mötts eller mellan kvinnor vars vägar aldrig annars hade korsats. Kvinnor med liknande bakgrund och kvinnor med helt olika bakgrund.

Oavsett likheter eller olikheter så vill alla stötta, peppa och motivera varandra. I stort och smått. Det som är relevant är det systerskap som dessa nätverk skapar.

För visst behövs det systerskap i samhället. Denna förenade kraft för att kunna förändra, påverka och göra sin röst hörd. Vi behöver stötta varandra i att lyckas och nå framåt. Och glädjas åt varandras framgång. Det finns många som ser ner på kvinnor som är starka och detta är något som vi behöver ändra. Systerskap och kvinnligt nätverkande är en del av det.

Jag vågar påstå att kvinnliga nätverk inte är något nytt. Under mitten på 1800-talet organiserades feministiska rörelser och vid samma tidpunkt fanns det andra kvinnorörelser som kämpade för kvinnors situation (mer information här). Trots att dessa rörelser och nätverk kämpade för sin rätt i samhället blir de inte mindre relevanta idag. Vi har fortfarande inte nått jämställdhet i samhället. Patriarkatet lever kvar. Och till den dagen, då vi alla står lika i samhället, kommer kvinnliga nätverk vara en viktig del i det arbetet. För att ventilera, motivera, peppa och känna styrka. Det är precis vad dessa nätverk ger. Styrka. Systerskap ÄR styrka.

Inlägget är en del av en bloggstafett för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen där följande bloggare deltar:

enligt O, Marias stickning och läsning , Böcker x 3, Hanneles Bokparadis , Nina Ruthström, Sofies Bokblogg , Mind the Book, I mitt sinne, Andra intryck, Ord och inga visor, Boktjuven, Mimmimariesböcker, What you readin?,  Pantalaimone, Matildas Läshörna, Peter Andersson, *malins bokblogg*, A room of my own, Madeleines bokhörna, thecuriouscaseofthebooks,  Erica – en dröm i rosa, Tvärtemot, …och dagarna går, Fix Me Up,  TinaO  , Calle Brunell, Bokodyssé,  Med näsan i en bok, alice bröms, Beroende av böcker,  Den var bra, Olika sidor, Dantes Bibliotek, Lyrans Noblesser, Livet mellan två evigheter,  Den läsande kaninen, Breakfast Bookclub, Lottens bokblogg,  Kill your darlings, Sandra Gustafsson,  Desirée Fredlund,  …and then there was Beatrix, Lingonhjärta, Gunillas Blogg, Stänk och flikar, Fiktiviteter, Bokmilaskogen, Saris blogg, Böcker emellan