Jag började året med att flytta ur min lägenhet. En flytt som för evigt kommer att kallas otursflytten. Aldrig förut har jag varit med om att så många grejer gått sönder i en flytt. Men jag försökte se framåt och att jag den 16 januari skulle starta ett nytt äventyr.
Flytten genomfördes den 7 januari och jag blev boende i en resväska I Karlstad, och testade sambolivet innan det var dags för det fortsatta livet i en resväska men då som kombo i Göteborg. Att bo i en etta och dela en 120 cm säng med en kompis tar på krafterna samtidigt som det var en otroligt kul tid.
Sen den 28 januari har jag bott i ”mitt hem”. För det är ju egentligen inte mitt. Det är någon annans. Jag testar nu på en ny sorts boende som inneboende. Det är en konstig och bisarr känsla att bo hos någon som jag aldrig träffat/känt till tidigare och samtidigt försöka känna sig som hemma. Det känns som om jag tränger mig på varje gång jag går i köket men jag vet att det bara är jag som tycker att det är konstigt och att jag kommer vänja mig.
Kvinnan jag bor hos är världens mysigaste och bryr sig om att jag har det bra. Här om dagen fick jag höra att det var bra om jag ringde ifall jag skulle komma hem sent eller inte alls. Så hon slapp vara orolig för att något hänt mig. För tillfället bor även hennes dotter här (som bara är 2 år yngre än mig) vilket även det har funkat bra och jag känner mig nästan som en i familjen. Jag tror jag kommer trivas här.
Jo men just ja, den 16 januari startade jag min praktik (som var orsaken till min flytt) på Cordovans avdelning för PR och sociala medier. Det har varit mycket att ta in och huvudet har känts fullt varje dag när jag kommit hem. Nu börjar tredje veckan lida mot sitt slut och jag börjar känna mig mer hemma. Lite varmare i kläderna. Fram till 1 juni ska jag fortsätta vara en svamp och suga åt mig kunskap. Vilka äventyr som väntar efter det får framtiden utvisa.